Hur ofta har man inte hört att de intellektuella, författarna, diktarna, tigit, när gräsligheterna äger rum i världen. Hur många gånger har jag inte läst om att ingen sa ifrån innan det eller det hände, nazisternas bränningar, först böcker sedan judar, eller uppkomsten av och förhållandena i lägren i Sovjet, eller nu senast ohyggligheterna i Bosnien.
Mig skrämmer den närmast krigiska upptrappningen kring oljan i Mellanöstern, det som verkar vara inledningen till ett nytt och annorlunda kallt krig. Och med fasa ser jag hur Obama går i fällan och hotar, först och främst Iran. Och jag tänker: man borde säga något.
Och så stiger en fram och säger något. Günter Grass skriver dikt om hotet i Mellanöstern. Och nämner vid namn den farliga staten, nej, de farliga staterna. Iran nämns. Vid namn. Och - den lika farliga staten - Israel. Vid namn. När såg man det? Han gör det med en lång och i mina ögon verksam förklaring. Läs själva. Här är länken.
http://www.sueddeutsche.de/kultur/gedicht-zum-konflikt-zwischen-israel-und-iran-was-gesagt-werden-muss-1.1325809
Världens farligaste konflikt. Både Iran och Israel måste få behålla ansiktet, måste få något, folk måste fatta. Günter Grass dikt vore värd en översättning; torr nyhetsrapportering räcker inte, nyheter hör vi så mycket, författarröster kan vara guld värda för att väcka engagemanget.
SvaraRaderaKerstin G.
Kerstin G., tack för kommentaren. Jag håller med, men jag tänkte att tyska klarar väl folk av att läsa, fortfarande... Fast kanske borde jag ha lagt en prosaöversättning av hans eftersinnande och fina text.
SvaraRadera