När Josef Winkler, den inte minst stilistiskt läsvärde österrikiske författaren, (läs exempelvis Roppongi. Requiem für einen Vater (2007)) tog emot Büchner-priset för några år sedan, tackade han med ett långt och spännande tal. När han närmade sig slutet av detta språkligt välformulerade tacktal, citerade han Emily Dickinson:
"Wenn ich ein Buch lese", schreibt Emily Dickinson, „und es macht meinen Körper so kalt, dass kein Feuer mich je wärmen könnte, weiß ich, das ist Dichtung. Wenn ich mich fühle, als würde meine Schädeldecke abgenommen, weiß ich, das ist Dichtung. Nur auf diese Art weiß ich es. Gibt es denn eine andere?"
Men jag kan inte finna originaltexten. Var skrev hon detta? "Om jag läser en bok och det gör mig så kall att ingen brasa kan värma mig, då vet jag att det är dikt." Ungefär så. Men jag skulle gärna se originaltexten!
När jag läste Josef Winklers bok kändes det för övrigt precis så som Dickinson skrev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar