torsdag 25 februari 2021

Ferlinghetti och riktiga bokhandlar

 Så gick han då till sist ur tiden, den gamle Ferlinghetti... Idag skriver Jonas Thente en språkligt väldigt vacker runa om honom i DN. Ja, Ferlinghettis betydelse för poesiscenerna i USA kommer man alltid att prata om. Men jag tycker det är viktigt att påpeka - just det Thente nämner - att han skapade en alldeles särskild sorts bokhandel, City Lights. På väggen utanför den idag ganska ansenliga bokhandeln står det CITY LIGHTS Booksellers & Publishers. Jag har alltid gillat det där pluralistrixet. Det viktiga är väl att det slagits upp ett antal av sådana mindre fristående och avantgardistiska bokhandlar runt om. Också i Sverige. Vad skulle ha hänt med min läsning av USA-poesi om inte bokhandeln Hörnan funnits i början av 70-talet, ett stenkast från Stureplan?! Jag ser i min idag rätt stora samling samtida USA-poesi att mängder av böckerna köptes just där, inklusive den A Coney Island of the Mind som Thente berättar om. Idag kan jag komma att tänka på Lohrs bokhandel i Landala (Göteborg), eller Båstads utomordentliga bokaffär eller Pilgatans antikvariat m m i Umeå...

Å andra sidan hade det faktiskt funnits viktiga amerikanska bokhandlar före City Lights. En idag först flyttad och numera (tror jag) nedlagd sådan är den historiskt kanske ännu viktigare Gotham Book Mart mitt i de judiska diamantkvarteren på Manhattan. Eller Grolier i Cambridge, alldeles utanför grindarna till Harvard...

Men nu är han alltså borta, Lawrence Ferlinghetti. Han skrev en utomordentligt stollig memoar, Little Boy, som kom ut till hans 100-årsdag. Om det funnits intresse för sådant i Sverige hade jag gärna lagt ned några sömnlösa veckor på att få den verkligt krumeluriga boken att finnas på något slags svenska...! Och skulle någon besöka City Lights - kolla om ni hittar en fin lammullspullover i skogsgrönt på någon hylla, jag blev varm och tog av den och - glömde den. 

Här sitter jag i City Lights poesirum på andra våningen utan pullover medan poeten William Pitt Root förevigar min poesiläsande nacke. Min hustru, Ingela, tog bilden...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar