I går eftermiddag telefonsamtal: "Tomas Tranströmer är död". Idag på morgonen stark känsla av att världen blivit hemskare.
I pressen berättar man om sina minnen av och möten med TT. Mitt vackraste minne av honom har jag skrivit om här på bloggen (se 10 dec 2011).
Om mitt sista möte med honom, då han lagade lunch och spelade (i samband med resan jag gjorde med Louis Simpson, se 19 sept 2012) en annan gång - jag är för sorgsen just nu - mina ögonlinser savar till sig som stode jag i begrepp att läsa barkborreprotokoll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar