Jakten på den nya svenska regeringen har inletts.
Att man skulle uppröras över Löfvens löfte att erkänna Palestina var att vänta; jag kan dock inte påminna mig att någon ondgjort sig över att Sverige faktiskt var delaktigt i omröstningen i generalförsamlingen om att dela det gamla Palestina i två efter andra världskriget, en FN-omröstning, som ledde till möjligheten att grunda Israel.
Och ingen kommenterar längre det besynnerligt snabba erkännandet av Kosovo - en självständighetsförklaring som ur en mängd aspekter är synnerligen tveksam.
Kommer man att erkänna Katalonien?
Det är extra besvärande att höra Obama och USA ondgöra sig över Löfvens löfte. Jag minns att Sverige var det första land i världen som erkände Vietnam. Ingen störs av det idag. Och när jänkarna vid det tillfället på 70-talet upprördes, vill jag minnas att det var Palme som lugnt frågade USA:s president om denne kom ihåg vilket land som var det första som erkände USA när de tretton staterna gjorde sig fria från England...
Det är sannerligen på tiden att Sverige erkänner Palestina som fri och självständig stat. Och ingenting att uppröras över. Det skulle ha gjorts för längesedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar