Har man varit handledare vid skrivarkurser under många decennier händer det, ofrånkomligt, att okända (och, för den delen, kända) personer frågar om man har lust att se på något de skrivit innan de sänder till förlag - eller efter att de fått tillbaka manus från förlag, inte sällan förvånade över att förlaget inte ögonblickligen begripit att det rör sig om ett odödligt mästerverk. Jag avböjer 9 gånger av 10.
Men det hjälper inte, frågorna återkommer, om hur man organiserar en roman, huruvida man kan skriva om personer som finns eller funnits, hur man skriver slutet av en historia. Hur man börjar.
Genom ett långt läsar- och skrivarliv tycker jag mig ha sett det mesta. Så otroligt förtjust jag därför blir när jag tar tag i en dansk roman som jag tidigare missat och finner en öppning som jag borde ha haft som exempel under många år, en så osannolik och så lockande öppning att jag kommer på mig med att sitta och storskratta i läsfåtöljen. Detta således ett enkelt tips till nu verksamma skrivarkurslärare: se på första kapitlet av Finder sted från 1998, av Svend Åge Madsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar