För den vackra och eftertänksamma tonens skull läser jag - och har gjort så sedan 60-talets mitt - Hans Erich Nossack. När jag i slutet av 90-talet bodde en kortare tid i Schleswig skaffade jag mig Nossacks dagböcker, utgivna i två nästan 700-sidiga band med ett tredje, tjockt, kommentarband. Dagböcker, brevsamlingar... jag har alltid varit förtjust i den typen av tilläggslitteratur. Under en sömnlös natt, med regn, regn, regn som om någon bland molnen höll på att citera Shakespeare, slog jag upp och läste gamla understrykningar.
"Man könnte sagen: Tagebuch schreiben entzieht dem Leben Kraft. Statt zu leben, schreibt einer Tagebuch, etwa aus Feigheit." (Band I, s 500.)
Och jag tänkte: för några verkar bloggandet vara ett slags dagböcker: text, istället för liv...? Jag har fått ett par stillsamma förfrågningar varför jag skriver så sporadiskt på den här bloggen. Men jag kan inte riktigt med att svara att jag - lever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar