Jag börjar bli allt mer irriterad - över vanligt folk. Men också över idrottsvärlden och krogvärlden och sommarlandsvärlden. Och över media som jagar folkhälsomyndighet och hälsominister och regering - - - när fienden stavas corona - inte Hallengren eller Tegnell eller Löfven.
Att höra unga människor säga sig vara "rånade" för att pandemin hindrat dem från att åka jorden-runt... Jag frågar mig vad folk flest i Aleppo säger om att inte kunna få rent vatten varje dag... Och jag frågar mig vad de unga festprissarna skulle säga om de levde i norra Etiopien...
Det är ynkligt att höra gnället - när gnället bara är där för att man inte kan tjäna pengar. Jag tycker att en av pandemins positiva effekter kan vara en rimlig utrensning bland onödiga boutiquer och onödiga resor till platser som faktiskt far illa av alla turister. Och att ett antal idrottslag får klappa ihop stör mig inte heller.
När jag hör att Messi tjänar en milliard om året kan jag inte låta bli att sända en tanke till undersköterskorna på IVA-avdelningarna som väl inte tjänar mer än tio miljoner om året... Eller? Men som förväntas ta hand om miljonärerna och butiksdirektörerna när smittan slår till - på vanliga skattebetalares bekostnad, och efter en lönerörelse som väl gav någon tusenlapp i löneökning.
